åsa andersson

Samtidigt som solen började gå ner och kylan ta överhand försvann mitt bra humör. Hatar när det blir så här, vet att det finns en sak som skulle kunna få allt att bli bättre men eftersom det likaväl kan bli så mycket sämre är jag för feg. Hoppet har nästan övergett mig, och det jag behöver just nu är vissa personer jag saknar. Bästa tjejen i mitt liv; Pernilla och mina älskade bröder som befinner sig alldeles för långt bort just nu. Och en till.

Återkommer senare ikväll om jag orkar.